Giganter i kväll…

Hej!

Missa inte ”Möte om eftermiddagen” ikväll kl 21.45 i SVT2, eller i trettio dagar på Play om du råkar ha för fint väder för att kura framför TV:n i sommarregnet. Här i stugan i Dalarna har ösregnet just tagit en paus och tjärnen börjar bli spegelblank. Blank är inget lämpligt ord för Henning Mankells text i kvällens Moving Sweden film. Vass är nog ett mer passande ord. Njut giganterna Gunnel Lindblom och Sven-Bertil Taubes skådespeleri i skicklig regi av Åsa Kalmér. Aldrig har 80-plus blodådror skildrats så sensuellt i svensk film förut. 

Har ni inte fått nog av rysningar? Njut även Camilla Larssons artikel i Helsingborgs Dagblad:

https://www.hd.se/2017-07-07/moving-sweden-kvinnorna-sparkar-upp-nya-dorrar
För vad  kommer livet erbjuda oss i slutändan, ett vykort från torget i Gävle?

Pepparchips?

Skådespeleri det slår gnistror om?

Kombinationen får mig att känna mig extra levande iallafall just denna onsdagkväll mitt i livet…

/Helen

Laddad med demoner

Hej!

För tredje året i rad laddar jag inför semestern med inspiration på Fårö.

Parallellt med Bergmanveckan pågår Talangdagarna. Tjugofem deltagare från norr till söder visar sina egna filmer för varandra, gör film tillsammans, ser film ihop med etablerade filmare. I år fick de bland annat inspireras av och diskutera med Joachim Trier, Tomas Alfredson, Fanni Metelius, Milad Alami och Goran Kapetanovic.



23.43 Q&A med Milad Alami under ledning av Jana Bringlöv Ekspong efter en sluten och mycket intensiv visning av Milads långfilmsdebut ”Charmören” på Sudersands Bion. Kommer gå på knock i höst! Kunde knappt somna efter…

Frulle med talangerna. Erika Wasserman & jag pallra oss upp från vår smurfliknande campingstuga och det är alltid lika värdefullt att träffa filmarna och ge våra bästa söktips. Förhoppningsvis kunde vi avliva lite seglivade myter om Svenska Filminstitutet…



Bergman Revisited
uppmärksammades med de första visuella smakproven från Tomas Alfredson och Jesper Waldersten:


Entusiastiskt beskrev de dagarna de filmat i Bergmans fotspår, alla dödskallar de måste bearbeta.


Exil var ett av årets naturliga teman. Här samtalar vi (Milan Dragisic, Goran Kapetanovic & undertecknad) efter visningen av ”Min faster i Sarajevo”.

-Vad är hemma? Jag känner en man som åker till hemlandet varje vecka. När jag frågar var han är lyckligast, där eller i Malmö svarade han: -På bussen… 

Goran fortsatte med tillägget att varje persons exil-historia/upplevelse självklart är unik.

-Man kan inte sitta på två stolar samtidigt, det går inte, förklarade Milan.

Bergmanpubliken var märkbart tagen av filmen och dess djupt allmänmänskliga perspektiv. Välförtjänta guldbaggenomineringar (6 st) och Guldbaggebelönade för bästa regi till Goran och bästa kvinnliga biroll prata vi om skådespeleri. Milan och Goran betonade vikten av förtroende. Att de ägnade mycket tid att våga berätta om sig själva för varandra, deras olika väg till Sverige. 

Även TV-publiken har tagit filmen till sitt hjärta. Fantastiska 252 000 såg filmen i onsdagskväll. Finns på SvtPlay i trettio dagar. Se & njut!


Tack för uppladdningen alla arrangörer, ni regionala hjältar!

Nu semester! Förhoppningsvis utan alltför mycket demoner…

/Helen

Är Moving Sweden räddningen i sommar? Avgör själv när Kingen kickstartar ikväll 21.45 i SVT2…

 Hej!

Bänka er ikväll kl 21.45 och njut Amanda Kernells ”I Will Always Love You Kingen” på SVT2 eller på SVTPlay i ytterligare 30 dagar.

Här kan du läsa mer om Amandas nya film, Sameblod och hennes Moving Sweden film:

http://www.gp.se/n%C3%B6je/amanda-kernell-g%C3%B6r-film-om-v%C3%A5rdnadstvist-1.4378061

Missa inte faktarutan längst ner. Där alla åtta filmer lyfts fram!

Som om det inte var nog, här recenseras hela satsningen av Sveriges Radio P1’s Jenny Teleman, scrolla in ca 4 minuter till Kulturnytt:

http://t.sr.se/2tN7Yj8

-Presenteras som ett förlossningsdrama inspirerat av verkligheten. Det är 28 minuter film och man fångar ett sånt här väldigt omskakande dramatisk händelse i vardagen som väldigt sällan får röst…

-Den Störste en film av Fijona Jonuzi… det handlar om Thommy Bergren och Mikael Persbrandt  som spelas av Louise Löwenberg och Ewa Johansson…alltså få av kvinna född kan inte tycka att det är roligt att se de här två porträttlika damerna kämpa med kreativiteten och klassbegreppet och självbilden liksom instängda i en allt mer klaustrofobisk repetitionslokal… den är väldigt, väldigt rolig.

-Här finns ett SF-drama också. 2060. Det är Marie Göranzon som spelar rik änka i en film av Therese Bringholm och Henrik Hellström och de leker med tanken om ett framtida äldreboende med mycket droger och tatueringar och känslor… Fylld av fantasi och vilja att skapa nytt.

-Hold me Down av Niclas Gillis…om de allra fattigaste flickorna i The Bronx… Den vill visa sorgen hos dem som bara har kroppen att sälja…Det är en liten glashård tragedi, den är grå, den är ung, den är hård och den lämnar en inte i första taget. Den tycker jag faktiskt också att man ska se…

Reportern: Vi har rapporterat om att det inte blir någon riktig ordentlig svensk biosommar i sommar. Är Moving Sweden räddningen här tror du?

-Ja, jag tycker faktiskt det. Vi har gamlingar, SF, humor, dokumentärt, väldigt mycket dramatiserat berättande. Jag tycker det ser ljust ut. Slutcitat.

Avgör själv ikväll kl 21.45!

Allt gott!

Helen Ahlsson_small

/Helen

Psykbryt, åldriga hipsters och kulturmän i SVT i sommar!

God morgon!

Härligt att vakna till DN idag:

Åh här kan ni läsa hela pressreleasen från oss:

http://www.filminstitutet.se/sv/om-oss/press/pressmeddelanden/2017/atta-nya-moving-sweden-filmer-pa-svt-i-sommar/

/Helen

Nikita forever!

Hej!

Det skapas filmmagi just nu i Umeå:


Bautafilm filmar dag 4 idag av Victor Lindgren och Nikita Rissanens egensinniga och gripande film om barnet Niki, som med sin hemmasnickrade samurajdräkt jagar fjärilar genom ett kaoslandskap och försöker förbereda sig på en catwalk. Hen gör en resa för att hitta mening, för att förstå en vansinnig värld som gör allt för att göra sig av med de som inte passar in -en inre resa för att bli människa: Nikita forever.


I fredags hälsade jag på Fredric Larsson och Lill Casslind på framgångsrika Film i Västerbotten, håll utkik i höst säger jag bara…

Sedan blev jag upplockad av grymma producenten Therese Högberg:


Notera rattmuffen. Fick förklarat dess olika förtjänster beroende på temperatur; den ömsom kyler, ömsom värmer ratten. Älskar Norrland!

Får en snabb uppdatering på väg till ”Klossen”. Fått önskefotografen Sophie Winqvist men för kort prepptid ihop på plats, ångest, migrän, barncasting in i det sista, feber… Kostymörens bebis charmar alla. – Vi ska hädanefter alltid ha en set-bebis!


Klossen är ett kulturhus på Ålidhem som nu tack vare scenografiavdelningens hårda slit förvandlats till Fjädermörks bo…


Kom lagom till sista sminkjusteringarna:


Niki fastnar med sitt samurajsvärd i tunneln till Fjädermörks bo, trassligt med alla grenar och rötter…

Det börjar bli kväll och orken tryter efter en intensiv dag.

-Jag vill ha glass!

-Efter denna bild får du en glass.

-Jag vill ha två!

-En och en halv?

-Två!

Förhandlingen mellan regi och huvudroll är över och alla fokuserar.


Barn & bild justeras. Ambitionsnivån från både foto & scenografi/kostym/mask-avdelningarna är skyhög. För att hinna & minska tunnelkrångel fuskas allt och kameran vänds 180 grader. Röken slås sönder med klappan av den trygge inspelningsledaren precis lagom mycket. Fotografen lånar min keps & ger ljuset extra liv på tagningen.
Där satt den!


Kul att inte bara vara filmkonsulenten som står ivägen ; )

Nikita forever!

Helen Ahlsson_small

/Helen

Poststämpeln som gäller…

Hej!

Påminner att det är deadline torsdag 1 juni för att söka idé och manusutvecklingsstöd hos oss på Moving Sweden. Här kan du läsa mera och hitta ansökningsformulär:

http://www.filminstitutet.se/sv/sok-stod/filminstitutets-stod/produktionsstod/moving-sweden2/

Efter den 1 juni går det alltså ”bara” att söka planeringstöd (för projekt som kommit väldigt långt, inspelningsklart manus eller motsvarande) eller produktionsstöd eftersom satsningen upphör i dess nuvarande form vid årsskiftet.

Poststämpeln som gäller!

Helen Ahlsson_small

/Helen

Med dubbla känslor

Hej!


Tänk en månad har redan gått sedan dådet på Drottninggatan. Trogna läsare av vår blogg minns kanske att jag nämnde att jag var i Aten inbjuden av grekiska inrikesministeriet och dess generalsekreterare för jämställdhet i samarbete med nystartade WIFT Grekland och den svenska ambassaden. Det var overkligt de första timmarna när alla push-notiser och sms från oroliga vänner strömmade in. Frågorna och känslorna tumlade om vartannat. Var är barnen? Oro. Skottlossning? Rädsla. Hur många döda? Förfäran. Vad händer? Ilska och förvirring. Varför? Sorg. 

Några timmar innan var allt så oskyldigt vanligt. Tekniktest, trygg, snäll och glad maskinist som stolt berättar att han jobbat 26 år på anrika filmarkivet. De har två salonger, vi ska vara i den största. Vi visas runt, bibliotekets hyllor glesa (pengabristen blir tydlig, de är beroende av donationer), men taket levererar: en stor utomhusbiograf med bar! Wow! Hur kunde Harry S missa ett sånt genidrag? 

Bara en timme innan vi ska dra igång vänds allt uppochner. Känns olustigt att bara köra på och hålla föreläsning. Hur göra? Ställa in? Som tur är Sofia Keramida från svenska ambassaden där och förklarar: vi följer protokoll. Det är värden, grekiska inrikesministeriet som bestämmer. Men allt blir försenat generalsekreteraren är fast i trafiken, det är demonstrationer i centrum. Vi hinner få lite mer klarhet i nyhetsflödet. Vänner börjar anmäla att de är i säkerhet på Facebook, förskolan mailar att de håller öppet så länge det behövs, lämmeltåg över Skanstullsbron, mamma intygar att alla barnen och tillochmed kollegans katt vi passar har det bra efter ett smitningsförsök.

Vi kramar varandra lite extra och nu kommer Fotini Kouvela. Hon håller ett mycket medkännande invigningstal, allas våra tankar går till våra systrar och bröder i Stockholm, i hela Sverige i denna svåra stund. Men för demokratins skull får vi inte låta rädslan styra. Blev både rörd och stärkt och Film Tribute kunde börja med samtal och fullsatta filmvisningar i dagarna tre.



På bilden: Olga Malea framgångsrik regissör och en av WIFT Grekland grundarna, Fotini Kouvela generalsekreterare för jämställdhet, undertecknad och Katerina Bartzoka jämställdhetsexpert från Jämställdhetssekretariatet utanför Film arkivet i Aten.

Det blev en mycket speciell visning av Lisa Langseths Till det som är vackert. Fint att samlas i mörkret tillsammans. Den klassiska musiken och den starka berättelsen om Katarinas kamp förenade oss. Kulturens kraft! Klyschigt kanske men vi var extra emotionella den kvällen. Lång och engagerad frågestund efteråt både om filmen, Alicia Vikander så klart och vårt jämställdhetsarbete i praktiken. Är det säkert att ni inte kvoterar?

Läs mer här:

http://wift.gr/events/5050-gender-equality-also-in-cinema/

En helg jag aldrig glömmer på gott och ont.

/Helen